I fem år har jag jobbat mot detta mål. Att få debutera.

Det har inte varit en enkel väg.

Det har varit mer passion än jag någonsin känt i livet förr. Men det har också varit refuseringar, gråt och tvivel.

Här är tio steg som lett mig hit.

Flera år av arbete ledde till debutboken

1. Från burnout till inre glöd

Det var en sjukskrivning av ett jobb inom marknadsföring som fick mig att titta närmare på mitt liv.

Sen kom pandemin.

Jag tänkte: Om jag hade bara ett år kvar att leva – vad skulle jag vilja göra då?

Jag ville skriva.

2. LIvet får en ny riktning

Det var sommar när jag förstod att jag ville satsa på skrivdrömmen. Då var inte några ansökningar öppna till skrivarskolor.

Tills de var det.

Skrivarakademin i Stockholm öppnade för sen ansökan och jag kom in! Det kändes som att det var meningen.

3. Tillbaka till skolbänken

Ett år studerade jag brett skrivande av yrkesverksamma författare.

Det var bästa beslutet i mitt liv att säga hejdå till jobbet och stadig inkomst.

För nu levde jag enligt det som kändes som meningen med mitt liv.

Detta betydde att jag skulle leva på studiestöd igen (inte helt roligt) och besparingar jag skramlat ihop.

Redan första veckan fick jag lära mig att en författare behöver ha idéer och att grammatiken kan fixas senare. Detta var en stor lättnad för mig!

Jag lärde mig om att skriva genrelitteratur, poesi, dramatik och tv. Det var föreläsningar och mycket egen tid att läsa och skriva.

Tänk, att det går att sätta tid på det som känns meningsfullt!

4. Jag föll för filmskrivande – kom in på Story Academy

På tal om kursen i att skriva för film. Jag älskade det. Så komprimerat sätt att skriva. Inga miljöbeskrivningar som tar flera sidor? Ja tack.

Jag sökte in till Story Academy (denna gång helt i tid!) och kom in.

Därmed flyttade jag till Gotland och träffade folk som också älskade film och serier. Det var som en dröm. Tänk, att man kan jobba med något SÅ roligt?

Det var intensivt – första veckan skulle vi skriva en långfilm på bara 2 veckor. Annars var det många sena kvällar på grund av lärarna bodde i Amerika eller var de än bodde.

Jag gillade tempot trots att det var intensivt.

5. Pitchar, drömmar och bokrefuseringar

I slutet av båda åren på Story skulle vi pitcha för produktionsbolag. Jag försökte också kontakta produktionsbolag med idéer utöver detta.

Under andra året pitchade jag en spännande komedifilm och den blev ett bolag intresserade av, men sedan åkte min kontakt på mammaledighet och det rann ut i sanden.

Samtidigt hade jag också skrivit på mina bokidéer och skickat in till förlag. Det var refuser och refuser och ännu mer refuser som gällde.

6. Skolan tog slut och arbetslösheten väntade

Jag hade varit statist på några filmer och serier för att se hur det går till på filmset, men att komma in i branschen som manusförfattare verkade vara supersvårt.

Några andra jobb sökte jag men hörde inget av dem.

Jag valde att ge tid åt mig själv. Nu, om någonsin, skulle jag satsa.

Min tanke: bok först, film senare.

7. Tillbaka till Finland – skitsvår period men fick ett JA

På grund av orsaker jag inte vill gå in på här flyttade jag tillbaka till Finland.

Det var problematiskt att få arbetslöshetsunderstöd men de tipsade om att jag kunde starta företag och få startstöd istället. Detta gjorde jag.

Jag skrev för FULLT och var väldigt tacksam över sidor som ”Författare söker testläsare” på Facebook.

I oktober 2024 fick jag mitt första JA från ett litet finlandssvenskt förlag. Alla andra hade tackat nej men de ville ge ut Blind Tiger.

Det var sjunde manuset jag skickat in till förlag. (noterbart att flera var bilderboksmanus och att ännu flera manus har jag slopat)

8. Stipendienej

Jag sökte stipendier. Fick inga.

Det var som att jag inte var tillräckligt. Inte tillräckligt bra eller känd för att få några stipendier? Min utbildning eller mina idéer räckte inte.

Men jag fortsatte skriva.

9. Ett år senare kommer boken nu ut

Boken redigerades och redigerades.

Jag fick en redaktör och bad andra läsa den för jag förstod att boken blir bara så bra den kan bli med hjälp.

Det har varit väldigt stressigt att få boken klar. Hur skulle det gå egentligen?

Varje gång jag läste den fanns det något kvar att fixa. En rad som inte var riktigt rätt. En dialog som inte riktigt fungerade. Ett misstag jag la märke till och tänkte ”hjälp vad pinsamt att jag missat det, tur så märkte jag det nu”.

Ibland kändes det att boken aldrig ville bli klar.

I juni 2025 blev den äntligen klar.

Under denna tid har jag också skrivit på en massa annat och levt i oro på grund av framtiden. Hur ska det gå??

10. Tillbaka till film – på ett nytt sätt

En sak har lett till en annan och TUR så finns det filmcentrum som vill stöda manusförfattare.

Jag kom med i en manuskollektiv och skriver på en dramakomedifilm.

Det känns roligt, jag har verkligen saknat att skriva film.

Mot debuten och vidare

Det har varit oceaner av ångest. Det har varit brinnande glöd i hjärtat. Och allt däremellan.

Många gånger har det känts som att gått ensam i en skog med bara en lykta men enorma drömmar.

Men nu kommer min första bok ut och det är spännande och skrämmande.

Till dig som läste detta: tack!

Till dig som också har en dröm: ge inte upp.